Att erkänna ett beroende

Först och främst med detta inlägg vill jag förespråka att detta inlägg inte handlar om att ersätta gift med annat gift. Men med erfarenhet i bagaget så kan jag intyga att jag vet vad jag talar om. Så det jag nämner nedan är inte något jag rekommenderar då jag anser att allt utan gift är det bästa alternativet. Jag kommer att dela in mitt beroende i två olika stycken.

När jag var 14 år började jag att röka.
Det började som så många andra beroenden med en spänning, som sedan eskalerade i andra faser. I detta fall handlar det om drogen cigaretten som jag ser som en av de mest synligt osynliga drogerna som accepteras av omgivningen, världen över.

Mitt statement till detta beroende är att det är accepterat och därigenom ett accepterat sätt att leva genom. Alla känner en cigarettberoende person. Det kan vara din mormor, sjuksköterskan du träffar på vårdcentralen som ger en ”doft” av nyrökt precis innan din tid då alla är tillbaka från lunchrasten, din förälder som rökt under fläkten, eller du själv som inte alls ser det som ett beroende. Cigaretter är accepterat som en drog, och alla kan använda giftet framför andra utan att icke-rökaren reagerar mer än att det luktar illa.

Men vet du vad?

21686332_1893662110897859_7134802818166997701_n

Jag har levt som rökare i över 20 år, och med det vill jag säga att har har mött på en av drogerna som faktiskt har accepterats som mest om jag nämner de två som jag testat i mitt liv, alkohol och cigaretter. Jag har aldrig provat inte kan nämna narkotika. Men just cigaretter är något som jag faktiskt reflekterat över senaste tiden.

För cirka 2 år sedan hade jag andnöd, och det hände peroidvis.
Jag var helt övertygad om att jag hade fått lungcancer, lunginflammation eller astma. Jag gick till läkaren när det blev olidligt att andas. När det blev ett måste.

För mig väste det/ och än idag/ ur mina lungor när jag andas på natten, så pass att jag vaknar själv, med slem i lungorna eller värst av allt; torrhostan.
En natt var jag tvungen att akut åka till äkaren när det blev olidligt, och jag fick skjuts till akuten den natten av Mr D. Det började med att jag vaknade den natten med andnöd och var tvungen att rusa ut på balkongen för att få frisk luft. Från ingenstans mitt i natten.

Hos läkaren, fick jag ingen diagnos.

Det var ju trots allt en akutmottagning och som vi alla vet hinner man bli frisk innan man får träffa en läkare eller sköterska. Men jag förstod då att jag var tvungen att reda ut vad som var det egentliga problemet när jag vaknat på natten utan att få luft. Med det sagt fick jag den natten ingen diagnos, utan bara ett bricanyl för att vidga luftrören.

67803_1664986677098738_1343268964792675253_n

Bilden är ett osynligt beroende. Ett beroende för oss människor som bara är cigaretter, men när man grottar ner sig i vad som syns på bilden så är det en stor hög med fimpar som inte ses ”som bra” men omgivningen stannar där. Det är ju cigaretter som man är äckligt, men accepterat. Det ger sjukdomar, men är inte något som man ser som en sjukdom.

Det låter dramatiskt, men det finns inte mycket förståelse hur det är att sluta röka när man inte röker själv. DET är inte bara ett beroende utan också en livsstil som man väljer.

Jag har pysslat med detta sedan jag var 14 år, och det har nu gått 22 år sedan mitt första bloss och det har såklart gjort att ett starkt beroende vuxit fram. Det är inte bara en livsstil som skapat en grundbult, utan också många beroendeframkallande ämnen som skapat just ett beroende.

Så nästa gång du säger till en rökare att det är dags att sluta, tänk på vad du hade sagt till en narkoman eller alkoholist. Att nämna är att det finns, med statistik, hur pass det är att avsluta ett beroende.

1: Heroin – hate that word och att det ens händer människor att fastna i det
Återfall är oerhört högt
2: Cigaretter – som ses som en ”du borde sluta drog” tar många liv per år.
Det förstör inte hur man fungerar som person, men det dödar och skapar psykisk ohälsa för att man måste gå från möten och att man kan fokusera på beroendet utan att det ses som ett samhällsproblem. Det är ett osynligt problem.
3: Narkotika – som inte omfattar heroin.
3: Alkohol – är också ett nummer tre. Det är en del av hjärnan som ger lyckorus till en början som ger en ”jag-är-bäst-känsla” men det blir sedan ångest som narkotika som slutar med ett regelbundet beroende. Så vaksamhet är otroligt viktigt, då dessa två delar ger samma effekt men på två olika plan.

jag tänker INTE försvara snus.
Det är precis som andra gifter ett beroende som skapas, och även ohälsosamt. Men jag har verkligen testat alla alternativ när det kommer till cigaretter, och jag får väl erkänna att jag inte har den karaktär som krävs. Dock så ser jag inte snus som ett måste med faktorer att avbryta ett möte, eller sitta under fläkten, eller stressa över att måsta gå bort från folk för att andas ”rökens effekt”

Namnlös

Så, jag kommer att vänta mitt beroende mot ett annat nu. Jag vet att det är dumt, och kanske ett sätt att erkänna att min karaktär att sluta röka inte är det bästa. Men vet du vad? Jag är iallafall en snusare än rökare, och det är så jag ska påbörja min resa som icke-rökare.

För mig är det viktigt att bryta en vana, och i detta anseende är känslan av att inte dra ner rök i mina lungor det viktigaste. Så efter alla mina tidigare försök så lägger jag karaktären på en faktor – nämligen snuset.

Obs! Obs! Obs!
jag rekommenderar inte att byta cigaretter mot snus! men för mig är ett steg i rätt riktning för att bryta en dålig vana.

11535810_1584554861808587_1427751080017759419_n

När man ser en alkoholist ser man problematiken. Man ser, man känner doften, och man tänker istället för att säga vad man tycker om den lite mer ”osynliga” sjukdomen. Men till en rökare säger man vad man tänker och tycker för att man inte ser det som lika livsavgörande.
En alkoholist får konsekvenser av sitt handlande.
En rökare får konsekvenser genom att lukta illa, eller störa möten osv.

Egentligen är skillnaden inte stor mellan en alkoholist och en rökare, eller narkoman.
Det finns inte något som är värre, eller bättre, men det finns en sak som är mer accepterat, och det är rökning. Jag känner ingen som tar en snaps eller drinks vid busshållsplatsen på en öppen gata, eller som avbryter ett möte för att gå ut att ta kokain. Men till saken hör, enligt mig att rökningen är ett stort beroende som skördar liv, men som accepteras på en annan nivå för att det är en ”godkänd” drog”

Vad tycker du om beroenden? Hur går dina tankar?
Vad är acceptans och var går skillnaden mellan beroende och just beroende…

2 reaktioner till “Att erkänna ett beroende

  1. Håller helt med dig. Jag har precis efter 30 år som rökare hållit upp i 6 dagar..nästan . Morhonciggen är svår. Tuggar nikotintuggummi och det funkar rätt bra😊 Håller tummarna för dig. Allt är bättre än rökning😘

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s