Jag råkade få en ångestattack!

När jag skriver detta så vill jag förmedla en sak.
Det är att du aldrig ska tycka att det du gör är dåligt, tänk bara lite längre än näsan räcker.

Igår skrev jag ett inlägg om att jag somnat efter en lång dag. Det var faktiskt inte hela sanningen utan jag tar det gärna från början om du orkar läsa.

Jag hjälper till i en butik som jag lovat till 100% och har arbetat där i 90 dagar.
So far so good och jag har gjort det eftersom att det finns kort om personal på stället som jag hjälper till på. Inte för pengarna, men för att jag är sådan som person. Att inte hjälpa någon som verkligen behöver min hjälp är inte okej.Jag kommer alltid att ställa mina åtaganden i första rummet, så fungerar jag.

När jag kom hem igår var jag från botten av mitt hjärta så trött.
När jag klev in genom dörren så var min ögonlock nästan stängda för att jag var så utmattad. Jag tänkte direkt att det var för att jag var så trött, och det var såklart sanningen, men jag sov som en prins i fyra timmar fastän jag hade massor att göra.

Det var inte planerat…

Jag vaknade strax innan midnatt och kände mig pigg. Vilken innebar att jag klev upp i tron att jag skulle göra det sista.

ångest symtom

Ett steg fram – ett steg tillbaka – ett steg fram.

Så kände jag inte igår.
Jag satte mig vid datorn som vanligt, och det var där allt började.

Har du känt en smärta i kroppen så pass att du måste ringa 117?
Det hände mig igår. Jag var helt övertygad om att mina sista andetag var tagna.

Kroppen värkte med en så oerhörd smärta. Jag kan inte på ett verkligt sätt beskriva den. Smärtan var så påtaglig att den gav mig en jag dör känsla. Jag tänkte på alla jag älskar och ville verkligen säga hejdå. Så säker var jag på att döden var och hälsade på.
Mina andetag var få, då varje andetag gav mig en *nu död jag* som spred sig från bröstkorgen till ansiktet. Det är sant.

Har du någongång haft en kraftig kramp så att du verkligen tror att ditt hjärta har fått en attack? Om inte så kommer du inte förstå det jag skriver.  Men, till dig som förstår så vet du vilken pers jag gick igenom inatt. Kroppen fastnade i en position medan jag låg i sängen och talade med 177 (sjukvårdsupplysningen)

hello – here we go again!

Jag har haft bröstsmärtor förut.
Jag har haft sådana smärtor från navel och upp, men inte som nu.

Men denna gång spred sig allt upp till ansiktet som gjorde att varje ben i ansiktet skapade en obeskrivlig vär. Tänk dig att dina käkar domnar bort men att du på köpet får en smärta som gör att det gör så ont i bröstet att du inte kan gå.

Med stapplande steg tog jag mig till köket.
Jag drack vatten som aldrig förr, och tänkte att det skulle hjälpa mig.

Det gjorde det inte utan jag satt hukad i hallen med 177 i telefon och skrek att en stroke var på gång. För mig flåsade döden mig i nacken.

Jag jobbar dygnet runt.
Där har vi boven.

Hjälper till i butiken 7 timmar om dagen, svarar på kundtjänst i mitt företag, jag ska se till att säljare jobbar, sitter med korrekturen gällande pressmaterialet, jobbar med min enskilda firma som bifirma, bokar in kunder till Formex, återkoppla till tullverket med alla dokument, uppdatera hemsidan med nyheter, svara på samtal från vänner som undrar varför jag drar mig undan, samma med Daniel, uppdatera instagram, blogga, laga mat, städa undan, vara a jour till andra som vill ha min uppmärksamhet. ja, och planera 2019 nyheter och gå igenom alla doftprover med vårt fragrance house och se till att vår boxleverantör kan göra min plan.

Allt detta med tiden 18 -00 då jag är hemma,
På 5 timmar ska jag hinna med det andra gör på en arbetsdag men jag har redan gjort min..

Så jag har värk kroppen, jag glömmer saker just nu, jag är inte 100% jag, men snart är jag tillbaka. Jag förstår samband som inte många andra gör när det kommer till ångest.

Jag vet – jag kan – jag kan se slutet.

Det blir bra med mig snart – jag kan mina symtom.
Men på söndag blir jag, just jag igen, för nu är det mycket i mitt liv.

Jag ska sluta hora för pengar – för dessa finns ju egentligen.
Jag ska from lördag bara tänka på MIG. Utan Kristoffer så finns varken blogg, företag, dofter, instagram eller annat som är just jag.

Låt mig tjata, om och om igen, om fenomenet att bli utbränd. Vi dödar ofta oss själva utan att ens fatta det.

Jag är expert på att låta allt framstå som fantastiskt, men i denna blogg få är ni alla veta sanningen ❤️

Kram

En tanke på “Jag råkade få en ångestattack!

  1. Fy så hemskt!!! Men kanske tyvärr inte oväntat om du jobbar dygnet runt… Nån konsekvens får det efter ett tag har iallafall jag erfarit, så var rädd om dig…❤️

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s